Internationell rekrytering inom social- och hälsovårdsbranschen

Det behövs tillräckligt med social- och hälsovårdspersonal för att tillhandahålla effektiva hälsovårdstjänster. Även i Finland blir befolkningen allt äldre och behovet av tjänster ökar i takt med det. Därför finns det, precis som i många andra länder, ett stort behov av kvalificerad personal inom social- och hälsovården. 

• Enligt befolkningsprognosen (2024) kommer Finlands befolkning att öka på grund av invandring, men födelsetalen förväntas sjunka. Antalet personer över 75 år kommer att fördubblas till nästan 1,3 miljoner fram till 2075.

• Näringslivets forskningsinstitut (Etla) har beräknat att Finland behöver en nettoinvandring på upp till 44 000 personer med nuvarande ålders- och könsstruktur, för att storleken på de nyfödda och arbetsföra åldersgrupperna ska kunna stabiliseras permanent.

• Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att det kommer att finnas en global brist på cirka elva miljoner personer inom social- och hälsovården fram till 2030 och att låginkomstländer kommer att vara särskilt drabbade.

Det råder både nationell och internationell konkurrens om experter inom social- och hälsovårdsbranschen. Den internationella rekryteringen har ökat markant under de senaste åren.

Framför allt har rekrytering direkt från ursprungsländerna blivit allt populärare. Den väntas öka markant under de kommande åren, eftersom bristen på arbetskraft inte avtar. 
 

Samma principer för etisk rekrytering gäller för social- och hälsovårdsbranschen som för alla andra branscher. Etisk rekrytering syftar till att förhindra exploatering och säkerställa att arbetstagarnas rättigheter respekteras i alla skeden av processen. I slutändan är målet ett rimligt, rättvist och jämlikt arbetsliv.

En viktig del av en etisk rekrytering är att ta hänsyn till situationen i arbetstagarens ursprungsland och inte bara fokusera på det egna landets intressen. Hälso- och sjukvårdspersonal utgör en viktig del av varje lands hälso- och sjukvårdssystem och bidrar till stabiliteten i samhället.

Om du är en arbetsgivare som överväger internationell rekrytering inom social- och hälsovårdsbranschen bör du bekanta dig med rekommendationerna för etisk internationell rekrytering och kräva detsamma av de rekryteringspartner du använder. 

Redan 2010 fastställde Världshälsoorganisationen (WHO) rekommendationer för etisk rekrytering inom social- och hälsovårdsbranschen. Rekommendationerna belyser bland annat följande: 

• Varje människas rätt till hälsa och de globala målen för hållbar utveckling

• Nationellt ansvar för att det finns tillräckligt med social- och hälsovårdspersonal, vilket främjas genom att tillhandahålla tillräckligt med utbildningsplatser och se till att arbetsplatserna kan locka till sig och behålla personal

• Betydelsen av datainsamling och övervakning vid internationell rekrytering

•  Samarbete mellan länder, till exempel avtal

År 2023 tog Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och ett brett expertnätverk fram nationella ansvarsrekommendationer för internationell rekrytering till stöd för arbetsgivare. De grundar sig på WHO:s rekommendationer.

Rekommendationerna omfattar bland annat WHO:s lista över länder vars hälso- och sjukvårdssystem befinner sig i en utsatt situation. Direktrekrytering från dessa länder bör ske med särskild försiktighet och endast inom ramen för samarbetsavtal mellan länderna. Rekommendationerna begränsar inte en enskild individs rörlighet. 

Behöver du hjälp med internationell rekrytering? Ta del av listan över pålitliga och certifierade rekryteringspartner.

Varje yrkesutövare inom social- och hälsovården måste ha tillräckliga muntliga och skriftliga språkkunskaper för sina specifika arbetsuppgifter. I praktiken innebär det att man måste kunna något av de officiella språken, finska eller svenska.

I samband med erkännandet av yrkeskvalifikationer kontrollerar Valvira den sökandes språkkunskaper.

Språkkunskaperna kan styrkas med till exempel en allmän språkexamen (YKI). Som arbetsgivare har du en skyldighet att bedöma om arbetstagarens språkkunskaper är på den nivå som krävs för arbetet.

Goda språkkunskaper bidrar också till arbetsglädje och integration på arbetsplatsen. Som arbetsgivare bör du erbjuda språkutbildning för att underlätta integrationen i det nya arbetet, landet och kulturen.

Kom ihåg att det bästa sättet att lära sig ett språk är att prata och i praktiska situationer. Därför är det viktigt att skapa en stödjande atmosfär i arbetsgemenskapen som hjälper den internationella experten att förbättra och utveckla sina språkkunskaper.

I Finland kräver arbete inom social- och hälsovårdsbranschen vanligen ett tillstånd som utfärdas av Valvira. 
Valvira beviljar på ansökan rätt att utöva yrken inom social- och hälsovården för yrkesutbildade personer som utbildats både i Finland och utomlands.

De yrkesutbildade personerna indelas i legitimerade yrkesutbildade personer och yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning.

• Legitimerade yrkesutbildade personer är till exempel sjukskötare, röntgenskötare, läkare och tandläkare.

• Yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning är bland annat närvårdare och ortopedtekniker.
   

Genom att kontrollera yrkesrättigheten inom hälso- och sjukvårdsbranschen säkerställs att den rekryterades kompetens motsvarar de krav som ställs för arbetet.
 

Obs! Behandlingen av ansökan om yrkesrättigheter är avgiftsbelagd. Läs mer på Valviras webbplats.

• WHO Global Code of Practice on the International Recruitment of Health Personnel

• Nya rekommendationer om ansvarsfullhet stöder arbetsgivare i internationella rekryteringar inom social- och hälsovården – Statsrådet

• Allmänna språkexamina (YKI) | Utbildningsstyrelsen

• Valvira